Search results

Genom att analysera nervvävnad från ett fossilerat, maskliknande urdjur från Kina har forskare hittat likheter med moderna leddjurs hjärnors uppbyggnad. Studien kastar nytt ljus på det så kallade ”leddjurshjärneproblemet” som gäckat forskarvärlden i många år. För tio år sedan upptäckte forskare att 518 miljoner år gamla fossil från den kambriska perioden innehöll nervvävnad. Detta möjliggjorde en

https://www.lu.se/artikel/vavnad-fran-518-miljoner-ar-gammal-kinesisk-havsmask-kan-losa-forskarstrid - 2026-06-20

Drygt två veckor efter klimatmötet i Egypten möts ledare från världens länder på nytt, denna gång för att hantera en annan akut kris som mänskligheten står inför – förlusten av biologisk mångfald. Frågan är mindre känd än klimatkrisen och något ramverk motsvarande Parisavtalet finns inte på plats – något många hoppas att det kommande toppmötet i Montreal i december ska ändra på. Den kallas ibland

https://www.lu.se/artikel/dags-att-satta-biologisk-mangfald-pa-agendan-fem-lundaforskare-om-utmaningarna-infor-cop15 - 2026-06-20

Här har vi samlat kontaktuppgifter till forskare med kunskap om frågorna som ska diskuteras på toppmötet om krisen för biologisk mångfald i Montreal, COP15. När du klickar på en forskares namn kommer du till personens individuella profil i Lunds universitets forskardatabas. Lundaforskare som är ackrediterade till COP15: Henrik Smith (10-19 dec, ev deltagande digitalt), professor i zooekologi, Biol

https://www.lu.se/artikel/forskare-pa-lunds-universitet-med-expertkunskap-om-cop15 - 2026-06-20

Med hjälp av speglar, placerade bara hundratals nanometer ifrån varandra, har forskare lyckats utnyttja ljus på ett effektivt sätt. Upptäckten kan bli användbar för att styra fotosyntesens första steg. Något som på sikt skulle kunna användas till att omvandla koldioxid till bränsle. Solljuset som träffar vår jord under en timme motsvarar nästan mänsklighetens totala energiförbrukning under ett hel

https://www.lu.se/artikel/forskare-har-tagit-forsta-steg-mot-att-styra-fotosyntes-med-speglar - 2026-06-20

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ingen kirurg ville operera dem annat än om det var absolut nödvändigt – de skulle blöda alldeles för mycket på operationsbordet. Det handlar om en stor släkt i östra Texas där en mystisk blödarsjukdom gått i familjen i flera generationer. Ett svensk-amerikanskt forskningssamarbete mellan Lund och Houston har nu efte

https://www.lu.se/artikel/mystisk-blodarsjukdom-forklarad - 2026-06-20

Hjärnans storätande immunceller kan bromsa sjukdomsutvecklingen av Alzheimers sjukdom. Det visar en studie som nu publiceras i Nature Aging. Hjärnans egna immunceller kallas för mikroglia och finns i centrala nervsystemet. De är storätare som dödar virus, skadade celler och smittämnen som de stöter på. Sedan tidigare vet man att mikrogliaceller kan vara aktiverade på olika sätt vid flera neurologi

https://www.lu.se/artikel/sa-kan-hjarnans-immunceller-triggas-att-bromsa-alzheimer - 2026-06-20

Trots att vi är mer nöjda med vården än någonsin utreds snart ett helt eller delvis förstatligande av vården. Men reformen riskerar att bli en belastning för en yrkeskår som redan har en stor arbetsbörda. Dessutom kan maktförskjutningen till nationell nivå innebära en risk för demokratin. Det säger hälso- och sjukvårdsforskaren Henrik Loodin. Hälso- och sjukvård har alltid hamnat högt på väljarnas

https://www.lu.se/artikel/forskare-stor-vardreform-riskerar-trotta-ut-landets-lakare-och-sjukskoterskor - 2026-06-20

Världsnaturfonden (WWF) har utsett Svensk Fågeltaxering till Årets Miljöhjälte i kategorin biologisk mångfald. Projektet drivs av biologiska institutionen i Lund under ledning av Åke Lindström, Martin Green och Fredrik Haas. – Det är fantastiskt kul att få ett sådant erkännande för det man gör, säger Åke Lindström.Svensk Fågeltaxering är ett praktexempel på så kallad medborgarforskning där forskar

https://www.lu.se/artikel/svensk-fageltaxering-ar-arets-miljohjalte - 2026-06-20

Vad tjänar yrkesfiskare på att låta miljöcertifiera sina fartyg för fångst av havskräftor? Kanske blir det lättare att nå ut på vissa marknader, för det pris fiskaren får är inte högre när havskräftan är MSC-märkt. Det visar en ny studie från Agrifood Economics Centre, ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Marine Stewardship Council (M

https://www.lu.se/artikel/ingen-ekonomisk-vinst-yrkesfiskarna-nar-havskraftor-blir-msc-certifierade - 2026-06-20

I en ny sammanfattande studie har ett forskarlag, där bland annat Lunds universitet ingår, undersökt hur mäktiga bergskedjor av Himalayatyp bildats genom historien. Resultaten visar att processerna varit likartade så långt tillbaka som åtminstone de senaste 1800 miljoner åren. Kaledonierna och den Svekonorvegiska provinsen kan för den oinvigda låta som två självutnämnda fantasiländer. Men den geol

https://www.lu.se/artikel/bergskedjor-av-himalayatyp-har-bildats-pa-liknande-satt-under-armiljonerna - 2026-06-20

En pilot från andra världskriget har begravts i hans hemstad i Maine, efter ett komplext projekt att bärga kroppen som letts av Lunds universitets arkeolog Brendan Foley. Piloten Ernest N. Vienneau var på ett B-17 bombplan som attackerades 1944 och sjönk utanför Kroatiens kust. 77 år senare har han hämtats hem. – Det var en ära att få delta i detta återhämtningsuppdrag. Vi hoppas att det har inneb

https://www.lu.se/artikel/marinarkeolog-fran-lunds-universitet-ledde-hamtning-av-pilot-fran-andra-varldskriget - 2026-06-20

Stålindustrin riskerar att fördubbla sin andel av de globala koldioxidutsläppen om den inte gör mångmiljardinvesteringar i utsläppsbegränsande teknik under de närmaste fem till tio åren, enligt en ny studie som letts av Valentin Vogl från LTH. Järn- och stålproduktionen är den största industriella utsläpparen av koldioxid och står för 7 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Forskarna va

https://www.lu.se/artikel/stalindustrins-utslapp-kan-fordubblas-om-ny-teknik-drojer - 2026-06-20

Hur lånar man till en bostad i Sverige? Eller pensionssparar? Olga Balakina är forskare i finans, men som ny i Sverige saknade hon kunskap om vårt finansiella system. I dag lanserar hon en öppen nätkurs i finans tillsammans med forskarkollegorna från Lund. Målgruppen: utlandsfödda – och alla andra som behöver lära sig hur lån och sparande fungerar. Kursen heter en Enkel kurs i Finans. Den är skapa

https://www.lu.se/artikel/ny-natkurs-ska-lotsa-utlandsfodda-i-den-svenska-finans-och-bostadsvarlden - 2026-06-20

Med hjälp av DNA-teknik har forskare lyckats skapa en unik bild av hur Arktis vegetation och djurliv utvecklats under de senaste 50 000 åren. Studien visar att den ullhåriga mammuten överlevde i Sibirien nästan 7 000 år längre än vad som tidigare varit känt. Samt att de mäktiga elefantdjuren med största sannolikhet dog ut på grund av brist på tillräckligt med föda snarare än på grund av blodtörsti

https://www.lu.se/artikel/detaljerad-dna-studie-ger-ny-kunskap-om-seglivad-sibirisk-mammut - 2026-06-20

Personer som framgångsrikt behandlats för medfödda hjärtfel tidigt i livet drabbas som vuxna i högre grad av åderförkalkning. Det visar resultat från en studie som genomförts av forskare på Skånes universitetssjukhus och vid Lund universitet. Tack vare framgångsrika behandlingar och operationer överlever allt fler barn med medfödda hjärtfel. Men samtidigt finns en risk för komplikationer senare i

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-okad-risk-komplikationer-vuxna-med-medfodda-hjartfel - 2026-06-20

Vad händer med kvinnliga uppfinnares och forskares karriärer när de skaffar barn? Detta är en viktig fråga inom ett nytt nordiskt forskningsprojekt där forskarna ska rikta in sig på uppfinnares och forskares familjebildning för att söka svar på frågan – och ge förslag på lösningar. Projektet går under namnet ”Kvinnor inom vetenskap och teknik: karriärhinder och kostnader för barn” och fick nyligen

https://www.lu.se/artikel/kvinnors-karriarer-i-vetenskap-och-teknik-undersoks-i-nytt-nordiskt-forskningsprojekt - 2026-06-20

Vi har levt med coronapandemin under lång tid, både i Sverige och internationellt. I ett nytt samverkansprojekt vill forskare med hjälp av AI-metoder, register- och mobildata utveckla och utvärdera applikationer som ska kunna användas för att upptäcka och bekämpa pandemier i framtiden. – Det kan låta lite klyschigt att säga att det är ett tvärvetenskapligt projekt, eftersom det ibland kan bli en p

https://www.lu.se/artikel/ai-ska-hjalpa-oss-upptacka-framtida-pandemier - 2026-06-20

Svajar du ut i vägkanten eller nuddar mittlinjen säger bilen ifrån, i nyare modeller kan den till och med glida tillbaka till mitten av vägbanan, mjukt och fint. Om bilen även hjälpte till vid snabba undanmanövrar skulle olyckorna kunna minska med runt 80 procent, visar ELLIIT-forskning. - Helt autonom och förarlös trafik på vanliga landsvägar ligger troligtvis ganska långt fram i tide

https://www.lu.se/artikel/lamna-undanmanovern-till-bilen-och-minska-olycksrisken - 2026-06-20

Bristen på halvledare var en orsak till att Sveriges EU-minister Hans Dahlgren nyligen besökte nanolabbet vid Lunds universitet där forskare utvecklar nya typer av komponenter i halvledare.  Halvledare har blivit hett, eller snarare bristen på dem. Dessa små komponenter är en grundbult i all elektronik och har blivit en bristvara runt om i världen. Allt från fordonsindustrin och tillverkare av hem

https://www.lu.se/artikel/vad-eu-ministern-larde-sig-om-halvledare-i-lund - 2026-06-20

Syntetisk biologi är ett nytt forskningsområde som innebär att man bygger nya biologiska system för att uppgradera immunförsvaret. Axel Hyrenius Wittsten, forskare vid Lunds universitet, programmerar om immunceller till att mer effektivt söka upp och eliminera solida tumörer. För tre år sedan fick Axel Hyrenius Wittstens mycket uppmärksamhet för sin avhandling som av Svensk Förening för Hematologi

https://www.lu.se/artikel/syntetisk-biologi-uppgraderar-immunforsvaret - 2026-06-20